Nu har vi hunnit med våra första två dykdagar, med sammanlagt sex dyk i längs kusten. Dykningen här är väldigt billig, endast RM 367 (675 kr) för en heldag med tre dyk för en person. Äntligen, efter 4,5 år, var det dags att dyka igen, som vi längtat efter detta ögonblick! Taggade till tusen och med lagom mycket pirr i magen då vi inte har dykt på så länge. Kvällen innan repeterades ramsan för säkerhetskontrollen, som ska göras före varje dyk.

Bruce – BCD (dykvästen)
Willis – Weights
Ruins – Releases
All – Air
Films – Fins and masks

Ramsan sitter men det som inte går att öva innan vi är i vattnet är vår bärighet eller “flytbarhet” (i brist på vad det kallas på svenska, på engelska kallas det bouyancy). Alltså att kunna kontrollera sig själv i vattnet utan att varken sjuknka eller flyta upp genom att ha rätt mängd luft i BCDn och att andas lugnt och bra.

Efter en kort tur till ön Gaya släpps Krister och barnen av för att spendera första dyket på stranden medan Malin tar första dyket. Väl i vattnet sitter “flytbarheten” som den ska, inga problem alls. Det blir ett ganska grunt dyk med mycket koraller, tre rockor, 2 boxfish, 2 lionfish, 2 squids, butterflyfish, parrotfish, clownfish (Hitta Nemo) och angelfish. Solen lyser upp livet under vattnet och uppenbarar färger och former.

Efter dyket byter vi och Krister gör sitt första dyk med lionfish, boxfish, buterflyfish, angelfish, och sjöhästar. Inte heller Krister har några problem med bärigheten. Erfarenheten sitter kvar efter alla år. Efter två dyk tar vi lunch på den lokala restaurangen och Milo somnar utmattad i famnen medan resten av familjen äter ris, nudlar, kött och frukt. Eftersom Malin fått lock i ena örat tar Krister sista dyket medan Malin och barnen tar sig an att dokumentera den lilla stranden omringad av regnskog och en liten restaurang. Det är sandbotten och långgrunt vilket är perfekt för barnen att bada i. Vi bygger sandslott med riddare och vallgrav, leker stridsflygplan på trädet på stranden och svalkar oss i havet mellan lekarna…

sandslottpågaya

milostrandgaya

stridsflygplanpågaya

Ända tills vi upptäcker att vi inte är ensamma på ön! (Vi var inte ensamma, det var en del snorklare en bit ut i vattnet). Vid kanten av regnskogen har några djärva makaker tagit sig ut för att stjäla lite vattenmelon. De rusar fram med en snabb reträtt till skogsbrynet för att få tag i godbitarna som blivit över från lunchen på restaurangen. Efter att ha iakttagit dem en liten stund ser vi även en varan kräla fram ur grönskan och ut i sanden. Mellan mun och svans uppskattar vi ca 1- 1,5 meter och Dante ser oroligt på “vampyren” som han kallar den. Varanen närmar sig oss och i takt med att båda barnens rädsla för ödlan ökar, drar vi oss bakåt. Vi tar ett dopp och håller ett öga mot skogsbrynet där vi kan se ödlan komma ut i sanden och leta efter en munsbit.

makakerpågaya

varanpågaya

När varanen till slut drar sig tillbaka och vi följer den i skogen ser vi nästa upptäckt, ett vildsvin! Stor och med hårigt ansikte har den hittat något att äta vid skogskanten. Jag ser mig helt upprymd omkring, ser ingen annan det vi ser? De som snorklar simmar lugnt omkring ute på vattnet och de få människorna på stranden verkar vara upptagna med att ta kort på varandra eller bara sitta vid vattenbrynet. Djurlivet var en av anledningarna till att åka hit men vi trodde aldrig att vi skulle se det på det här viset!

vildsvinpågaya

Kristers sista dyk på dag 1 var bra men med sämre sikt, men det spelar inte så stor roll, vi alla är nöjda och belåtna med dagens upplevelser, och det känns skönt att äntligen ha fått bubble lite under ytan igen.

Båten kommer till slut tillbaka och vi åker hemåt, alla med en salig upplevelse av djurlivet på Borneo, både under och över vattnet.

kristerochdantepågaya

milopåbåt